Amanda

personalfest. jag gör guacamole. allt blev jätte kul, kände mig vuxen. å drack vitt vin och sangria, sen skulle vi ut. det är 90´s ikväll. å man åker in står i kö så länge men känner redan där att nej det är inte rätt. å tidigare, jag kände samma sak. nåt i kroppen i magen. att man blir ledsen, då e det aldrig värt att gå ut. så skippa bara. det vill man säja till sig själv. å jah skippar drar hem. det tar så himla lång tid. länge. å man hinner gråta en två tre tårar. eyeliner som rullar längs med kinden. men sen äntligen inser man att nej så här ska det väl inte vara! det finns de som har det värre! det finns ensamma människor överallt vart jag än vänder mig! lite bättre känslor på insidan å när jag närman mig tomten ser jag hur det lyser i boden. titti, anna å emmi är där. jag gästar. pratar lite lyssnar på musik. det känns bättre när jag får krama min syster och så går jag hit, å lägger mig. å tänker jag vill skriva av mig. jag vill att det ska sluta snurra nu. jag vill att det ska vara stilla och tryggt och självklart.