Amanda

Jag vill inte promenera på en solvarm skogsstig och känna det som att jag åker rulltrappa fram, AUTOMATISKT

Jag vill inte titta ut över en sommaräng och tro att jag är på BIO

Jag vill inte iaktta betande rådjur och tro att jag ser en NATURDOKUMENTÄR

Jag vill inte prata med någon på en solig uteservering och samtidigt tänka på någon ANNAN

Jag vill inte ligga och sola när jag tänker på REGN

Jag vill inte att sommaren ska ta slut men den RINNER I VÄG UTAN ATT JAG UPPLEVER DEN

Det enda jag vill är att leva här och nu, känna här och nu, lyssna här och nu men jag är... bara...  lixom inte med.

Jag vill inte känna det som att jag lever i en glasbubbla och bankar på insidan för att jag så gärna vill komma ut till den fina, underbara, svenska sommaren.

Jag vill vara där nu.

jag tänker så mycket att jag känner mig alldeles utmattad inuti. Jag orkar inte det. Jag vill känna mig fridfull.

Igår var det inte meningen att jag skulle vara någon annan stans med mitt huvud.

det var meningen att jag stillsamt skulle lyssna, njuta av sommarnatten...

...på talludden klockan tjugoett och femtiofem.

och var det inte vackert så säg?